Faunus är en skogs- och fruktbarhetsgud hos fornitalikerna, som har sin motsvarighet i romarnas Pan. Namnet Faunus betyder den hulde, den välvillige och betraktas som ett snällt sagoväsen. När han avtecknas gör han det ofta sittande i skog och mark, han ses som beskyddare av naturen och växtligheten. Han har genom tidens gång, gått från att vara en symbol för fruktbarheten till att bli skogens beskyddare. Faunus är namnet på en bestämd gud, men denna typ av gud har kommit att benämnas som en faun eller flera fauner.

Son till en satyr

Faunus sägs vara son till satyren Picus, en blandning mellan människa och get. Ibland talar man även om gudens kvinnliga motsvarighet, Fauna. Ordet fauna använder vi idag för något som beskriver djur- och växtlivet inom ett område. Det passar väl ihop med att detta väsen sägs vara växtlighetens gud. Från fornitalikerna har väsendet sedan spritt sig och fått allt fler egenskaper, samt förekommer i många uppsättningar. Faunerna motsvarar idag i mångt och mycket satyrerna. Satyrerna å sin sida, var även de skogsväsen från början, och de följde en av den grekiska mytologins främsta gudar – Dionysos. Det går dock fortfarande att skilja på satyrer och fauner, satyrer har människofötter, medan fauner har klövar.